1 års tilfredshedsgaranti • Gratis levering: 1-3 hverdage • Ingen kemikalier

Aalborg Universitet Esbjerg: Kalkkrossens inflytande på skapandet av kalkbeläggningar

Aalborg Universitet Esbjerg: Kalkkrossens inflytande på skapandet av kalkbeläggningar
Avhandlingen från Aalborgs Universitet handlar om att orsaken till att frekvenspåverkan kan få kalk i vatten att ändra utfällning från kalcit till aragonit är svår att förklara med vetenskapen och metoderna vi vet idag. Det används alltså många sidor till att täcka vilka metoder som inte kan användas för att mäta effekten. Dessutom kommer den fram till 2 viktiga slutsatser: 
  • När kalkkrossaren är igång fälls kalk ut som argonit som har större löslighet. Argonit sätter sig inte fast på ytor men detta har inte undersökts närmare.
  • Effekten går hela vägen genom ledningsnätet till användaren, även om påverkan sker hos ett vattenverk.

Nedan citeras rapportens slutsatser. Den fullständiga rapporten från AAU kan läsas här, och tillsammans med analysen från Jørgen Blandfort, som varit med att bygga många av Danmarks vattenverk, får man en bra nyanserad förståelse för forskningen på området.

Önskar ytterligare fördjupning är vi alltid tillgängliga för ett samtal. Skriv helt enkelt ett e-postmeddelande till info@amtech.dk.

 

Följande slutsatser drogs från undersökningen:

  • Mekanismerna bakom AMTech-behandlingen är oklara. Undersökningar utfördes uteslutande med fokus på verkan medan fysiska modeller bakom uppfinningen ignorerades. Det finns nästan ingen litteratur kring fysisk påverkan av hårt vatten.
  • Partiklar som skapas till följd av AMTech-behandlingen var större än UBHL-partiklar. De uppnådda värdena för partikelstorlek visade att DLS inte är helt lämpligt för syftet.
  • En stor del av de använda analysmetoderna (pH, ledningsförmåga, koncentrationer, turbiditet, induktionstider) visade signifikant skillnad mellan BEHL- och UBHL-prover. De allmänna kranvattenanalyserna kan inte användas för undersökningar av kalkkrossen.
  • Undersökningar av Zetapotential visade inga intressanta tendenser. Skillnaden mellan proverna bar ingen statistisk signifikans. Zetavärdena ändrade sig som funktion av tiden, vilket tyder på att uppnåendet av jämvikt för kalkpartiklarna kräver tid.
  • Kalkkrossen ser inte ut att främja homogen kärnbildning och utfällning av kalkpartiklar i en lösning. Det visade sig genom upprepade undersökningar. Undantaget skulle vara fall där partiklarna är mindre än 0,45μm, vilket är osannolikt men inte kan uteslutas.
  • Upprepade analyser har visat att när kalkkrossen används finns CaCO3 i form av aragonit snarare än kalcit. Under alla omständigheter utgör CaCO3 bara en liten del av de filtrerade proverna, så analysen är behäftad med osäkerhet.
  • Konsekvenser av förekomsten av CaCO3 i form av aragonit kan inte förutsägas utifrån aktuella studier, som fokuserar på de direkta effekterna av behandlingen.
  • Sammansättningen av proverna är densamma oavsett om proverna samlats in på vattenverk eller hos konsumenter. Detta tyder på att behandlingens verkan håller genom ledningsnätet.
  • Slutsatserna kan tolkas som att reningen påverkar en liten del av den kalk som finns i vattnet. Denna del utfäller som aragonit i filtreringsprover. Effekten av reningen är densamma på vattenverk som hos konsumenter, eftersom den del av kalken som faller ut på vattenverket fortsätter ostört genom ledningsnätet.
  • Aragonit har en högre löslighetsprodukt än kalcit, som vid t.ex. 25 °C kommer att hålla 33 % mer kalk i lösningen. Därför kan en del av anordningens verkan sannolikt tillskrivas den här faktorn.